Ett nytt år

Ja, det var ju ett tag sedan som jag senast skrev något så några ord får det bli. Inge nyårslöften utlovas för de glömmer jag ändå bort, men visst kan jag lova att skriva lite mer i bloggen. Bara inte just idag :-)

På bokmässan

Igår fick jag in SHF bakvägen till bokmässan tack vare en annan utställare. Vi får se vad det kan leda till. Kanske får vi några böcker sålda och kanske blir det någon medlem. Hur som helst är det ett bra sätt att se om det är någon idé för oss att vara med i framtiden.

Och igår fixade jag en ny heraldisk logga till ett företag här i Borås. Nu är det upp till dem om det blir antaget eller inte.

Exlibris är kul

Det skrivs på tok för lite om exlibris här i världen, så jag får trycka ner lite så att denna konstart inte helt glöms bort.

Vi ska ha en heraldisk utställning på Svenska Heraldiska Föreningens årsmöte 2008, det kommer att hållas i Göteborg.
Ansvariga för (den lilla) utställningen är jag och Magnus Bäckmark. Vi hoppas få dit en föredragshållare, kanske Lars C Stolt, som kan tala om både exlibris och heraldik.

Jag hoppas att det inte bara kommer heraldiker, utan även exlibrisälskare av alla de slag.

Tillbaka igen

Det har gått lång tid sedan min senaste inloggning, så kan det gå.

På den heraldiska fronten har det hänt en hel del. Jag drar det viktigaste här i snabb följd.
1) Jag har lämnat över ordförandestaven i Sockenheraldiska institutet till Alexander Ulltjärn, men är kvar som ledamot. Så istället för att basa över honom får han nu basa över mig.

2) Jag har sorterat Carl-Axel Rydholms arkiv.
Det var ett hyfsat stort arkiv som bestod av fem flyttkartonger fyllda med pärmar. Efter genomgång och utrensning är antalet kartonger nu nere i fyra.
Det mest intressanta här är hans korrespondens. Tyvärr finns knappt en enda av hans egna brev bevarade, men de han fått är väldigt belysande för det heraldiska klimatet i mitten av 70-talet. Det var många viljor som då drog åt väldigt många olika håll.

3) Jag har påbörjat arbetet med skriftserien #2 & #3.
Tillsammans med Thomas Falk ska vi få klart 2:an till sommaren 2008 och 3:an till vintern 2009, innan vårt årsmöte.
3:an kommer att handla om svensk heraldik sett ur Jan Ranekes ögon. Jan Raneke gick nyligen bort, 93 år gammal, och vår skrift blir vårt bidrag till hans minne.

4) Jag avslutar min ordbok
Tillsammans med Davor Zovko (illustratör) ska jag nu avsluta mitt ordboks-projekt. Vi hoppas att boken ligger klar för tryck i mars 2009.

Tre heraldiska manus ska jag alltså sammanställa under det kommande året, även om jag inte blir ensam författare. Jag ser det som en spännande utmaning.

Matrikel på gång

Så, nu är vår matriklen på gång. Ronny Andersen har gjort ett fantastiskt arbete med att rita nya vapen och nu sätter Thomas ihop allt samman.

För min del är matrikeldelen av underordnad betydelse. Vi kan mycket väl nöja oss med att presentera medlemmarnas vapen på hemsidan eller inte alls. Det roliga är Ronnys alla teckningar och det system av nya vapenbilder han skapar.
Hans hemsida finns här: www.arsheraldica.dk

Jag har ett intressant projekt på gågn och förhoppningsvis är Ronny med på det. Men det handlar om att intressera någon förläggare för att det ska kunna genomföras. Mer om det senare.

Socknarnas heraldik

Vårkänslorna börjar väcka liv i kroppen och jag vill sätta igång med sockenheraldiska institutet nu - ett projekt jag inte haft tid och ork till på ett tag.

Först ska jag se till att vi får SJuhärad avslutat, sedan blir det mellannorrlnad för hela slanten. Vi har ju en kille där uppåt som kommit en bra bit på väg och honom vill jag hjälpa i mål.

Därefter får vi se vad som händer.

Så väljer man en kung

Funderingen för dagen
I den svenska medeltidshistorien är en ständigt återkommande tvistefråga vem som egentligen valde den svenske kungen: svearna, götarna eller båda tillsammans. Vad man kommer fram till beror på hur man tolkar äldre västgötalagen eller kung Knaphövdes öde.
Jag tror att man närmar sig frågan från fel håll, från ett mycket romantisernande håll.

Från Erik den heliges död och fram till Magnus Eriksson går det 160 år. Under den tiden har vi (minst) 12 män som kallar sig kung. Så hur kom de till makten? Var det någon endaste en som vi valdes av folket på ett ting, såsom västgötalagen säger att en kung ska väljas (oavsett hur man nu tolkar det mytiska ordet "svear"). Låt oss se efter.
Magnus: Slog ihäl Erik den helige (E) och blev kungc:a 1260
Sverker (S): Slog ihäl Magnus och blev kung 1261
Knut (E): Sköt/slog ihälj Sverker och blev kung c:a 1267. Dör en naturlig död 1296.
Karl (S): Utses 1296 till kung av okända stormän. Utser sedan skälv sin son till tronföljare.
Erik (E): Störtar 1208 Karl genom uppror.
Johan (S): Efterträder 1216 Erik som dött en naturlig död. Osäkert vem som utser honom till kung.
Erik (E): Efterträder 1222 (som sexåring) Johan som dött en naturlig död, endast 22 år gammal.
Holmger (E): Puttar 1229 undan den ännu omyndige Erik från tronen.
Erik (E): Återinträder som kung efter Holmgers död 1235.
Valdemar (B): Utses 1250 av stormän till Eriks efterträdare.
Magnus (B): Genom uppror 1275 störtar han sin bror Valdemar.
Birger (B): Efterträder 1290 sin far Magnus.
Erik (B): Uppsätts 1319 som minderårig (endast 3 år) som kung av de stormän som just störtat Eriks farbror Birger och avrättat dennes son.

Nä, jag kan inte finns att västgötalagen har så mycket stöd i den politiska verkligheten. Den är nog främst en partsinlaga från en grupp som vill styra upp konflikterna om kungatronen, men ett misslyckat inlägg.
Vad som förvånar mig är att så mpnga debatterar själva texten, men att det är så få som väljer att se den politiska verklighet som texten sägs skildra.

(E) = Erikska ätten
(S) = Sverkerska ätten
(B) = Bjälboätten = Folkungaätten

Årsmöte 18 Mars 2007

På söndag är det årsmöte igen. Inga stora färändringar mer än att vi justerar stadgarna så att vi kan slippa ha alla årsmöten i Göteborg. Det lär väl inte väcka ont blod hos någon.
I övrigt inga förändringar i styrelse eller motsvarande.

Det känns som om 2007 blir ett avstamp för 2008. Få idéer ligger i pipeline och alla som är aktiva har fullt upp. Men får vi in några fler som har engagemanget kan vi nog göra en hel del även i år.

Läser Dick Harrissons Pestens tid. Spännande att läsa och en bra repetition, men inte så mycket nytt. Nackdelen med Harrisson är att han sällan går på djupet, fördelen är att han ger en bredd som man inte hittar i andra böcker.